retroida.blogg.se

FÖLJ MED PÅ FÄRDEN IN I RETRO VÄRLDEN

Allt kan hända när man är på loppis!

Kategori: 50-60tal, 506070tal, Loppis, Rödakorset, blåhusar, gustavsberg, retrobloggare, rosenfält, stiglindberg

 
Längtan efter ett besök hos Röda Korset har varit stor länge. Igår när tiden fanns svängde jag förbi och med hopp om fynd för att inleda helgen på. Det blev sannerligen en väldigt bra start på helgen och med lite loppisdramatik! 
 
Så fort jag klev innan för dörren så observerade jag att det var mycket folk och det är ju aldrig bra i jakten på loppisfynd ;) 
Tog kanske 30 sekunder så fick jag till min stora besvikelse se en kvinna som gick och bar på ett stort uppläggningsfat modell Blå Husar, formgiven av Stig Lindberg för Gustavsberg (1968). För 50kr! 
Snopet! Kändes som jag tappade lusten helt och drog fötterna efter mig och suckade medan jag gick runt och tittade. Tänk om jag hade kommit fem minuter tidigare, kan jag inte bara få göra ett stort fynd idag! 
 
När jag kommer fram till kläderna hos Röda Korset där dörren intill lagret ligger så kommer en kvinna ut därifrån bärandes på en hög porslin och när jag får syn på vad det är hon håller i sin famn får jag nästan dåndimpen!! 
Fyra tallrikar och ett uppläggningsfat á la Stig Lindberg för Gustavsberg (1969-72), modell Rosenfält!
Jag har två assietter hemma sen tidigare och hade tänkt börja samla på dom. 
 
Jag går med snabba steg efter henne och säger ursäkta!, ursäkta! Men hon hör mig inte! Hon kommer fram till ett bord och tänker ställa ner dom där och då får jag syn på att kvinnan med det Blåa Husar fatet också fått syn på Rosenfält porslinet och är påväg dit. Det här kanske låter konstigt men ni som också är intresserade av loppisar och jakten på det stora fyndet vet att man i det här läget får ett litet adrenalin och högre puls påslag ;) Så i stundens hetta ökar jag takten rejält på mina steg och knackar kvinnan på axeln och säger de där vill jag ha! 
Javisst absolut säger hon och räcker över allt till mig! 
Åh nej säger hon som också fått syn på samma sak som jag, de där hade jag velat haft om inte du tagit det. Hon var jätte trevlig och vi stod och pratade en stund. Hon berättade att i förra veckan sålde de en kanna och en skål i samma modell. Ett besök hos Röda Korset i min lilla by är verkligen spännande för man kan göra stora fynd. Vi var glada båda två som fått ett varsitt fynd, hennes för 50kr och allt mitt för 60kr. 
 
 
 
 
Min helg började sannerligen på bästa sätt! Jag sprudlade av lycka hela kvällen igår och ikväll blir det middag på finaste tallrikarna
Ha en fin helg och lycka till allesammans på era loppisturer!
 
Flera designer/ dekorer av Stig Lindberg med årtal finner ni på den här sidan http://www.signaturer.se/Sverige/Stig/stiglindberg.htm
 

Stannar ni vid alla loppisskyltar?

Kategori: 50-60tal, Loppis, shopping, återvinning

En loppisskylt dyker upp vid vägkanten 
En förväntansfull känsla infinner sig i kroppen när bilen tar sig fram på grusvägarna och man passerar den ena hälsingegården efter den andra. För mig är det den bästa loppismiljön. 
Efter 1 kilometer i sakta fart anländer vi loppiset i Ovanåker och möts av den här vackra mjölkpallen och genast känns det som att vi lever i en annan tidsepok, 50-60tal. 

I Bjuråker blev mjölkbryggans eller mjölkpallens historia mellan tretti och femtio år. Från början av 1910 - talet till omkring 1970. Mjölkbrygga verkar vara den benämning som förekommer mest i Bjuråker, även om många också säger mjölkpall, vilket verkar vara en mer formell benämning som mjölkkörarna använde.

Än kan vi se, eller kanske rättare sagt, återigen kan vi se en och annan mjölkbrygga med uppställda mjölkflaskor. De väntar på den där mjölkbilen som aldrig verkar komma. Annat var det på 50-talet då det fanns det mjölkbryggor vid var och varannan gård. Men nu börjar det åter stå pyntade mjölkbryggor utefter vägen med postlådor på framsidan, vackert dekorerade med sommarens blommor och uppställda flaskor. Text hämtad från http://moviken.atellus.se/page.php?id=314


Med ett leende tar vi oss in på loppiset på logen. Allt var så fint ordnat och prismärkt av gårdsägaren och hans son. 
Jag fann där två plastburkar märkta Perstorp. 
En vacker brickhållare som jag tänker använda sommar som vinter bara för att den är så fin. 
STOPP!!!! En loppisskylt till efter bara 2 kilometers bilfärd. 

Nu befinner vi oss i Spångmyra hos en dam som fyllt ett litet hus med prismärkta gobitar. 
Damen var medveten om vad gamla saker och ting kan kosta men det stoppade inte mig från att pruta!!! 

Fastnade för den här plåtburkens mönster på kanterna. 
Och de här små plåtburkarna. De ska stå i mitt teakskåp i retrorummet. Fick köpa alla burkar för 40 riksdaler. 

Det tar emot att säga att vi faktiskt far förbi några loppisskyltar för att destinationen hade en annan riktning. Jag hade annars svängt av vid alla loppisskyltar! Men tänk så många loppisar jag har sparade att besöka tills nästa gång jag åker upp som är i Augusti. Stannar ni vid alla loppisskyltar?? 
Nu väntar värmen, bad och båttur på mig så vi ses alla retrofantaster!! 

REDA kryddhylla

Kategori: 50-60tal, REDA, kryddhylla, köksinredning, retrolycka, retroting, skeppor

Ikväll när jag sitter här och skriver är jag alldeles salig och mår hur bra som helst. Jag har fyra veckors semester framför mig och jag är en nybliven lycklig ägare till en REDA kryddhylla.
Tur att min man körde hem ifrån jobbet idag för jag kunde inte sluta snegla bakåt i bilen! Allt började med ett samtal med en kollega. Hon hade via facebook sett mina bilder på min andra kryddhylla som jag har i köket. Hon berättade om sitt hus och att all inredning var ifrån 506070-talet och att jag nog skulle trivas bra där men att de nu under sin köksrenovering tagit bort en kryddhylla med 6 skeppor och hon visste inte riktigt vad hon skulle göra av den. Jag fick frågan om jag var intresserad :) Såklart att jag var!!!!  På eftermiddagen kom hon bärandes på den till mig, och ja man kan bli kär i en kryddhylla det har jag fått svar på idag. VIsst är den gudomlig?

För 200 kronor var den min och glatt spatserade jag iväg mot bilen för att låsa in den, i hallen mötte jag en kollega som tittade på mig och sa men Ida är du ledsen? Nej jag är bara glad! Jag grät inte eller så av lycka men det kan ha varit så att ögonen var lite blanka av chocken.

Älskar reda skeppornas tyngd och form.

Tillfälligt kommer den att stå i bokhyllan i retrorummet där jag hittade en perfekt plats för den. 
 
Tusen tack Annika! Nu kommer jag alltid att tänka på dig när jag ser den och du är varmt välkommen hem till mig på en guidad tur i min retrovärld.

Följ RetroIda på Facebook.