Idag den 18 december är det jag, RetroIda som får äran att öppna dagens lucka och nu närmar det sig, bara 6 dagar kvar till självaste julafton.
I år har jag en liten hjälpreda med mig, hon är redan fyra månader och heter Vera Ester Iris. Jag sitter här och minns tillbaka på min barndoms jul och Vera ska få fira sin allra första. Hur ska våra traditoner se ut? Är det så att traditioner blir till av tradtioner?
Jag tänkte bjuda er och min dotter Vera på en liten berättelse på hur det var vid juletid när jag var barn.
Barndoms julen börjar i den här gamla kofferten. Min mormor Ester packade ned alla sina ägodelar i den och flyttade från Norrland till Stockholm år 1944.
Idag 71 år senare öppnar vi den och finner gammalt julpynt som väcker många fina minnen hos mig till liv.
På locket i kofferten har min mormor gjort en markering med tejp där hon har skrivit, väska inköpt för alla mina ägodelar. Resan gick till Stockholm den 14/11- 1944. Och så en liten svensk flagga. Jag kan nästan se min mormor framför mig där hon står på perrongen i väntan på tåget mot den stora staden.
Och helt ovetandes om att väskan och full med julpynt skulle hamna hemma hos ett av sina barnbarn som skulle vara retrofantast! Nästa sommar fyller vår kära mormor 90 år och hon bor fortfarande kvar i Stockholm!
När jag var liten minns jag de här kulorna väl för det är riktiga glaskulor och de såg ut som discokulor. Kulorna hängdes upp en efter en med försiktighet nästan så att man höll andan.
Tomten placerades alltid under granen. Jag tyckte som barn att han såg en aning läskig ut men nu tycker jag att han faktiskt är ganska söt. Jag har ett svagt minne av att min morfar Fritz var den som alltid ställde dit tomten när hela granen var klädd.
Egentillverkade bollar som glänste. Kanske kallades de för något speciellt men inget som jag minns idag.
Kartongerna har haft ett långt liv.
Minns de ovanliga och lite extra vackra dekorationerna. En julkula som inte var rund. De här fick mormor hjälpa till att hänga upp för jag vågade inte, tänk om jag skulle råka tappa en!
Domherren satt alltid högt upp i granen det var en önskan från morfar Fritz.
Smällkaramellen har hängt med i alla år sen jag eller min bror Dan var tillverkaren.
Spiran! Det sista på granens klädnad som min långa morfar satte på plats på granens topp. Att jag visar den här med pappret om sig är för att få berätta att allt är så bevarat och omhändertaget, jag blir rörd och lite tårögd. Kan nästan känna den speciella juldoften av hushållspappret.....
Här ser ni jag och min bror tillsammans med vår morfar. Tittar man noga kan man se de egentillverkade gnistrande bollarna, glaskulorna och den blåa smällkaramellen.
Jag minns julen som kärleksfull med mycket glädje tillsammans med släkten och att tomten alltid kom och hade lånat mormors röda morgonrock! :)
Nu har jag en alldeles egen liten familj och jag kommer med glädje föra vidare mina barndomsminnen vid juletid tillsammans med min man Johans. Min önskan är att kunna skapa samma känsla hos Vera som jag har som vuxen idag kring juletid.
Här avslutar jag med att önska er alla en riktigt god jul och ett gott nytt år!
Nedan ser ni en lista på alla retrobloggares luckor i vår adventskalender.
Ida svägerskan säger:
Så fint! Minnen är värdefulla och de behöver vi vårda. Det är historien som har format oss och som bidrar till hur vi är och känner i framtiden. Jag är glad att få ta del av och forma Veras första jul med traditioner från min historia. Jag är också glad att du, min kära svägerska, och jag delar samma intresse för ting och berättelser från en annan tid. Jag önskar att jag hade mer tid till att släktforska så även Dans och din släkthistoria kan fyllas ut med människor som format er. Tusen kramar! Nu ser vi fram emot vackra stunder i årets juletid. 💖✨💕
Christin säger:
Vilket mysigt inlägg! Kul att du har sparat både resväskan och julpyntet. Jag har en likadan resväska köpt på loppis.
Longevity - en blogg om hälsa säger:
Bloggadress: http://madelein.se/
Vilket himla fint inlägg! Fick mig att tänka på min gamla mormor som tyvärr inte är i livet längre. Goda minnen :-)